Ålderspension och förtida ålderspension
Sedan 2005 finns det inte en egentlig ålder för ålderspensionen utan du kan gå i ålderspension flexibelt i 63–68 års ålder, enligt eget val. Enligt det nya beräkningssättet tjänar du däremot in mer pension ju längre du fortsätter arbeta.
För att ålderspension ska kunna beviljas måste din anställning avslutas. Då pensionen har beviljats kan du emellertid alltid ingå ett nytt arbetsavtal och fortsätta arbeta vid sidan av ålderspensionen. Genom förvärvsarbete under pensionstiden tjänar du in mer pension, 1,5 procent om året. Pension som du tjänar in efter att du har fyllt 63 får du ut på ansökan då du fyller 68 år.
Om du inte ansöker om pension vid 68 utan fortsätter arbeta ännu efter detta höjs din pension med 0,4 % för varje månad du fortsätter efter att du har fyllt 68. På dina förvärvsinkomster efter att du fyllt 68 tjänar du däremot inte längre in ny pension.
Storleken på pensioner som inletts 2005 eller senare kan stiga till mer än 60 procents nivå eftersom arbetspensionen inte längre jämkas med andra pensioner och ersättningar. Trafik- och olycksfallspensioner dras emellertid fortsättningsvis av från arbetspensionen.
Förtida ålderspension
Du kan gå i förtida ålderspension när du har fyllt 62. Då sänks din pension med 0,6 procent för varje månad du har tidigarelagt pensioneringen från 63 års ålder. Sänkningen är högst 7,2 procent och kvarstår under hela din pensionstid.
Om du hade fyllt 60 innan lagändringen trädde i kraft bibehåller du rätten till förtida pension från 60 års ålder enligt tidigare gällande villkor. Det innebär att den pension som tjänats in fram till pensioneringen permanent sänks med 0,4 procent för varje månad du tidigarelagt pensioneringen från 65 års ålder.
Deltidspension
Du kan gå i deltidspension från och med att du fyller 58. Förutsättningen för att få deltidspension är att du övergår från heltidsarbete till deltidsarbete. Inkomstnivån för arbetet på deltid ska ligga på mellan 35 % och 70 % av den tidigare stabiliserade inkomstnivån.
Deltidspensionen ersätter hälften av skillnaden mellan lönerna för heltids- och deltidsarbete. Efter att du har gått i deltidspension tjänar du in pension både på dina förvärvsinkomster och på inkomstbortfallet.
Om du ämnar gå i deltidspension måste du först komma överens om saken med din arbetsgivare. Du kan också övergå i deltidsarbete hos en annan arbetsgivare.
Innan du går i deltidspension kan du be Eteras pensionsrådgivning om en pensionsberäkning.
Invalidpension
Du har rätt till invalidpension om din arbetsförmåga är nedsatt med minst 2/5 på grund av sjukdom eller skada. Då din arbetsförmåga bedöms beaktas inte bara ditt hälsotillstånd utan också bland annat din ålder, tidigare arbetserfarenhet, utbildning, boendeförhållanden och andra faktorer.
Formerna av invalidpension är
- rehabiliteringsstöd (invalidpension som beviljas på viss tid)
- partiellt rehabiliteringsstöd
- invalidpension
- delinvalidpension
Den läkare som vårdar dig konstaterar först den nedsatta arbetsförmågan och skriver ut ett B-läkarutlåtande för invalidpension. Pensionsbolaget fattar sedan beslut om invalidpensionsansökan, med beaktande av alla faktorer som inverkar på beslutet att bevilja pensionen.
Invalidpensionen kan antingen beviljas tillsvidare eller för en viss tid, i form av rehabiliteringsstöd. Rehabiliteringsstöd beviljas om arbetsförmågan kan återställas genom vård eller rehabilitering. Även rehabiliteringsstödet kan beviljas som fullt eller partiellt stöd.
Du kan få invalidpensionen antingen som full pension (arbetsförmågan nedsatt med minst 3/5) eller som delpension (arbetsförmågan nedsatt med minst 2/5). Delpensionen utgör hälften av den fulla invalidpensionen. Du kan ansöka om ett förhandsbeslut om din rätt till delpension. Samtidigt får du en kalkyl över delpensionens storlek och uppgifter om hur mycket du får förtjäna samtidigt som du lyfter delpension.
Invalidpensionen upphör om din arbetsförmåga återställs. När du uppnår ålderspensionsålder omvandlas din invalidpension till motsvarande belopp i ålderspension.
Personer över 60 år kan få invalidpension enligt mindre stränga kriterier. Då arbetsoförmågan bedöms läggs då särskild vikt vid arbetsoförmågans yrkesrelaterade karaktär då karriären har varit lång och arbetet har varit påfrestande och slitsamt.
Sjukdagpenning före pension
Då FPA har betalat sjukdagpenning till en arbetsoförmögen person i 150 vardagar skickar FPA ett meddelande om möjligheterna till rehabilitering eller ansökan om pension.
Rätten till sjukpension börjar när den maximala utbetalningstiden för sjukdagpenning (300 dagar) uppfylls. Om du inte haft rätt till sjukdagpenning kan rätten till sjukpension i regel börja först när en tid motsvarande maximitiden för dagpenning har förflutit. Om du har arbetspension kan folkpensionen börja vid samma tidpunkt som arbetspensionen utan kalkylerad sjukdagpenningperiod.
Du som fyllt 63 år kan beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den då arbetsoförmågan uppkom, men tidigast från samma tidpunkt som ålderspension enligt arbetspensionslagstiftningen.
Arbetslöshetspension
Avsikten med arbetslöshetspensionen är att trygga utkomsten för äldre långtidsarbetslösa fram till ålderspensionen. Endast personer födda före år 1950 kan få pensionen. Arbetslöshetspension betalas från såväl arbets - som folkpensionssystemet.
1950 födda är den första åldersklass som inte får arbetslöshetspension. Utkomsten skyddas genom arbetslöshetsskydd.
Arbetslöshetspension kan betalas till dig som
- är 60–64 år
- har arbetat under minst 5 av de senaste 15 åren
Undantag: Arbetslöshetspension kan betalas till dig som under de senaste 20 åren har varit i arbetslivet i totalt 5 år, förutsatt att du är född 1944 eller tidigare och att du har minst 15 års arbetslivserfarenhet som ger rätt till pension och att du var arbetslös 1.1.2000. - har intyg över arbetslöshet från arbetskraftsmyndighet
- har fått intyg över att arbetslöshetsdagpenning från arbetslöshetskassa eller FPA har betalats för 500 dagar eller, efter uppnådd maximigräns, för tilläggsdagar fram till 60 års ålder.
Tilläggsdagar
Arbetsmarknadsstöd kan betalas tills du får ålderspension. Äldre personer som är arbetslösa men uppfyller arbetsvillkoret kan få tilläggsdagar efter sin dagpenningperiod och kommer in i den s.k. pensionsslussen. Företagare som får grunddagpenning har inte rätt till tilläggsdagar.
Tilläggsdagar till personer födda före år 1950
Om du får arbetslöshetsdagpenning när du fyller 57 år fortsätter utbetalningen av dagpenning till slutet av den månad då du fyller 60 år och du kan därefter söka arbetslöshetspension. Uppfyller du inte arbetsvillkoret kan du ansöka om arbetsmarknadsstöd.
Tilläggsdagar till personer födda 1950 eller senare
Om du får arbetslöshetsdagpenning när du fyller 59 år kan utbetalningen av dagpenning fortsätta till utgången av den kalendermånad då du fyller 65 år och du börjar få ålderspension. En arbetstagaren kan också gå i förtida ålderspension vid 62 års ålder. Dessutom förutsätts att du har förvärvsarbetat i minst 5 år under de senaste 20 åren.
Källor: http://www.etera.fi/ och http://www.fpa.fi/






